Medicinsk behandling

MEDICINSK BEHANDLING

________________________________________________

Socialstyrelsen, publicerad 2015-12-10

Ny läkemedelsrekommendation för prostatacancer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer har setts över och en rekommendation för prostatacancer har tillkommit. Rekommendationen gäller skelettmetastaserad kastrationsresistent prostatacancer och åtgärden är enzalutamid före cytostatikabehandling. Rekommendationen är en så kallad central rekommendation, vilket innebär att Socialstyrelsen bedömer att den kommer att få konsekvenser för hälso- och sjukvården i form av ökade kostnader för prostatacancervården.

Läs mer om ny rekommendation för prostatacancer
Socialstyrelsen.se

———————————————————————————-

Life Science Sweden, publicerat 2013-11-30

Prostatacancer motas med nya metoder

Vid prostatacancer blir tumörerna motståndskraftiga mot de antihormonella läkemedel som inledningsvis håller sjukdomen i schack. Men Lundabolaget Active Biotech och Bayer Healthcare sitter med ess i rockärmen – två nya läkemedel som slår mot spridd cancer enligt nya principer.

Varje år diagnostiseras över 9 000 svenska män med prostatacancer och årligen avlider 2 500 män i sjukdomen. I dag behandlas primär prostatacancer kirurgiskt eller med så kallad brachyterapi, en form av tumörnära strålning. Efteråt kan läkarna välja att ge yttre strålbehandling mot eventuella kvarvarande tumörceller och hindra återfall. Så här långt är behandlingen, om den lyckas, botande.

Eftersom prostatatumörer är beroende av hormonet testosteron ingår även antihormonella läkemedel i behandlingsarsenalen. Tumörerna kan dock bli motståndskraftiga mot denna behandling, bland annat genom att börja tillverka eget testosteron. Då kallas prostatacancern kastrationsresistent och börjar bilda metastaser, oftast i skelettet. Det är denna patientgrupp som dagens läkemedelsutveckling främst riktar sig till. Då är behandlingen inte längre botande, utan inriktas mot att förlänga överlevnaden och förbättra patientens livskvalitet.

Här har dock utvecklingen gått framåt, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– När jag började som läkare var överlevnaden i det här stadiet max ett år. I dag handlar det om i genomsnitt tre år, så det har hänt mycket, säger han.

De två så kallade superhormon, Zytiga, som godkändes inom EU 2012 och Xtandi som godkändes i år, stör tumörens egen testosteronproduktion, respektive hindrar den så kallade androgensignaleringen. Dock utvecklar tumörerna med tiden resistens även mot dessa läkemedel.
– Det finns åtminstone ett par besläktade preparat som är under utveckling, men ännu bara i tidiga prövningar, säger Jan-Erik Damber.

Två av dessa går under beteckningarna TAK-700 och ARN-509.
Ett annat sätt att slå mot spridda tumörer är cellgifter, cytostatika, och nytt där är Jevtana, som godkändes 2011 och som förlänger överlevnaden hos patienter med kastrationsresistent prostatacancer.

Jan-Erik Damber nämner även vaccination, där läkemedlet Provenge i början av september godkändes inom EU. Här är principen att man från patientens blod renar fram de dendritiska cellerna som därefter behandlas med läkemedlet och då riktas mot tumörcellerna. Efter några veckor får patienten tillbaka sina nyaktiverade immunceller som då kan söka upp och döda tumörcellerna. Ett aber med metoden är kostnaden, en behandling beräknas kosta motsvarande 92 000 amerikanska dollar, drygt en halv miljon kronor.

– Det är så dyrt att vi inte använder behandlingen här, men det pågår studier med liknande vaccin som dock ännu inte är godkända, säger Jan-Erik Damber.

Men det finns även andra behandlingsprinciper. Det svenska företaget Active Biotech har tillsammans med franska Ipsen en ny läkemedelskandidat, tasquinimod, i sen fas III-prövning, berättar Göran Forsberg, affärsutvecklingschef vid Active Biotech.

– Tasquinimod är en liten molekyl som slår indirekt mot tumörerna enligt tre verkningsmekanismer, säger han.

Den första är riktad mot de blodkärl som tumören behöver för sin näringsförsörjning, vilket innebär att tumören kvävs när dessa förstörs. I samband med detta slås de så kallade myeloida cellerna ut. Det gör dels att tumören blir mer mottaglig för immunsystemets attacker, dels minskar detta tumörens förmåga att metastasera.

Den storskaliga prövningen för att se om preparatet, som ges i tablettform, kan bromsa sjukdomen och förlänga överlevnaden pågår i 37 länder och är en dubbelblind placebokontrollerad studie. Sammanlagt ingår 1 245 män med kastrationsresistent prostatacancer. För de enskilda patienterna i studien erbjuds behandling tills de inte längre svarar, i fas II-studien fick de flesta patienterna behandling i 3-6 månader.

– En oberoende datakommitté ska träffas under 2014 och beroende på hur data ser ut kan det då bli dags att avblinda studien i förtid, säger Göran Forsberg.

Om kommittén skulle rekommendera avblindning på grund av att behandlingsgruppen fått ett bättre utfall än de som fått placebo, skulle läkemedlet kunna vara ute på marknaden under 2015/16.

– I vårt partnerskap med Ipsen har de marknadsföringsrättigheterna i Europa, Asien och Australien, medan vi tillsvidare har behållit Japan och Nordamerika och om allt går i lås skulle jag tro att preparatet finns tillgängligt i USA och Europa ungefär samtidigt, säger Göran Forsberg.

Att många företag arbetar med att ta fram läkemedel mot just kastrationsresistent prostatacancer tycker han inte är ett problem.

– Tvärtom. Det är en svårbehandlad men långsamväxande cancerform och i detta stadium handlar det inte om att bota utan om att hålla tumörerna i schack. Därför kommer professionen att ha en gång där man först ger behandling A, därefter behandling B och så vidare. Det innebär att det rent kommersiellt finns stora möjligheter och de data man kan visa upp styr vilken behandling som är förstahandsvalet, säger Göran Forsberg.

Även Bayer Healthcare har ett nytt läkemedel långt fram i pipeline, Radium-223 diklorid, Xofigo.

– Det avger alfastrålning, alltså heliumkärnor, och är det första läkemedlet i sitt slag, säger Andreas Hallqvist, onkolog och medicinsk rådgivare vid Bayer Healthcare.

Patienten får medlet injicerat en gång i veckan i sex veckor. Radium liknar kemiskt sett kalcium, och där det finns skelettmetastaser sker stor omsättning av benvävnad. Det innebär att radioaktivt radium fogas in i stället för kalcium och väl på plats, nära metastasen, emitteras heliumkärnor.

– Dessa är relativt sett stora och skapar dubbelsträngsbrott i tumörcellerna som är svåra för cellen att reparera. Och eftersom det handlar om stora kärnor så kommer de inte så långt, bara två till tio celldiametrar, vilket innebär att trots att läkemedlet är mycket effektivt lokalt så är påverkan på omkringliggande vävnad minimal, säger han.

I slutet av september rekommenderade den Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, att Xofigo skulle godkännas för behandling av patienter med kastrationsresistent prostatacancer med skelettmetastaser.

Studier har visat på en 3,6 månaders längre överlevnad i median hos behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen. Något som också stack ut är att de inrapporterade oönskade händelserna var färre i behandlingsgruppen. De biverkningar som kan förknippas med radium var mild diarré, samt viss påverkan på blodplättar och vita blodkroppar.

– Det kan tolkas som att de problem med anemi som var lika i båda grupperna var ett resultat av att deras cancer utvecklades. Den i sammanhanget milda biverkningsprofilen gör att man skulle kunna kombinera läkemedlet med annan behandling, något som nyligen börjat provats men där vi ännu inte har några resultat, säger Andreas Hallqvist.

Bilden av kastrationsresistent prostatcancer som icke behandlingsbar har förändrats. Jan-Erik Damber berättar att för knappt tio år sedan, år 2004, kom cytostatikat docetaxel.

– Fram till dess trodde vi att denna cancerform var cytostatikaresistent, säger han och fortsätter:
– Förr hade vi bara kortison att ge och var hänvisade till god omvårdnad och palliation. I dag har vi den molekylärbiologiska revolutionen att tacka för att vi lärt oss om tumörcellernas biologi och har så många nya lovande läkemedelskandidater.

________________________________________________________

Life Science Sweden, publicerad  2014-03-20

Life Science Sweden logotype
penis

Värme minskade risk för prostatacancer

En färsk studie med 1 500 patienter visar att värmebehandling kan ge skydd mot prostatacancer.

Det Lundabaserade medicinteknikföretaget Prostalund redovisar positiva resultat från bolagets kliniska studie med prostatabehandlingen Coretherm. Studien, som innefattade 1 500 patienter, har nu avslutats.

Företagets värmebehandling finns redan på marknaden och används i vården vid behandlingar av förstorad prostata. I höstas startade bolaget en studie för att utvärdera produktens potentiellt skyddande effekt mot prostatacancer och det är den studien som nu visar positiva resultat.

– Vi är väldigt nöjda med resultaten från studien som visar att äldre patienter som behandlats med Coretherm har en klart signifikant minskad risk för att drabbas av prostatacancer, jämfört med normalbefolkningen. För yngre patienter finns också indikation på en minskad risk för prostatacancer som dock inte är statistiskt säkerställd ännu, säger Magnus Bolmsjö, vd på Prostalund, i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Resultaten är så lovande att vi anser det vara näst intill oundvikligt att inte följa upp desamma i en större studie där man också kontrollerar fler faktorer och jämförelse med män som har godartad prostataförstoring.

Nästa planerade studie ska omfatta 10 000 patienter och syftar till att jämföra Prostalunds värmebehandling med kirurgiska ingrepp vid prostataförstoring. Företaget påpekar också att det finns planer att göra studier för att utvisa vilka mekanismer i värmebehandlingen som ger skydd mot prostatacancer.

 

________________________________________________________

Hon vill redesigna prostatascreeningen

Ung forskare får stöd för att utveckla diagnostikmetoderna för prostatapatienterSigrid_Carlsson_blodprov482x200

Dagens diagnostikmetoder för att upptäcka prostatacancer, blodprovet PSA, är inte tillräckligt träffsäkert menar Sigrid Carlsson, forskare och läkare som nu får stöd för att utveckla metoden. Med hjälp av magnetkamera, att hitta nya biomarkörer och genetisk variation hoppas hon nu kunna kunna förbättra

träffsäkerheten och dra ner på antalet onödiga behandlingar.

I veckan fick Sigrid Carlsson en miljon kronor i stipendium från AFA Försäkring för att forska på området. Hon är i dag verksam vid Harvard School of Public Health där hon studerar folkhälsovetenskap och forskar vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York. Sedan tidigare är hon utbildad läkare och doktorerade i urologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

– Jag vill redesigna screeningen. Jag är övertygad om att vi kan dramatiskt minska de negativa konsekvenserna och öka livskvaliteten hos de män som löper risk att drabbas av prostatacancer, säger hon i ett pressmeddelande.

Pengarna kommer att finansiera Sigrid Carlssons forskning vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center under en tvåårsperiod. Forskningen görs ock i samarbete med urologienheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

________________________________________________________

SBU Alert-rapport: Vävnadsprover behövs fortfarande vid misstänkt prostatacancer

»Dagens kunskapsläge motiverar inte att mer avancerade metoder för bilddiagnostik används rutinmässigt i stället för ultraljudsledda vävnadsprov«, skriver SBU i sin rapport.

Elisabet Ohlin

Den i dag vanligaste metoden för att utreda män med misstänkt prostatacander är att ta vävnadsprov med hjälp av ultraljud. Men metoden har en rad nackdelar, den är osäker, smärtsam och innebär risker för patienten.

Statens beredning för medicinsk utvärdering har därför utvärderat tillförlitligheten hos olika bilddiagnostiska metoder som skulle kunna fungera som alternativ: magnetkameraundersökning, positronemissionstomografi med datortomografi, ultraljud med Doppler samt tillämpningar av ultraljudsteknik.

Men SBU konstaterar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att dessa metoder ska gå att jämföra med dagens ultraljudsledda biopsier; det behövs »välgjorda studier«.

SBU:s rapport
Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer

__________________________________________________________

 

Lägre risk för prostatacancer vid behandling med 5-a-reduktanshämmare

David Robinson, med dr, urologi och andrologi, Umeå universitet och Urologienheten i Jönköpings län
Pär Stattin, professor, urologi och andrologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Autoreferat. Två randomiserade studier har visat att 5-α-reduktashämmare (5-ARI) minskar risken för prostatacancer. I Prostate cancer prevention trial (PCPT) studerades finasterid, och i Reduction by dutasteride of prostate cancer events (REDUCE) studerades dutasterid. I bägge studierna var risken för lågmaligna tumörer (Gleasonsumma 2–6) i biopsier lägre bland män som tog 5-ARI, medan risken för högmalign cancer (Gleasonsumma 8–10) var något högre. Det betyder antingen att 5-ARI ökar risken för högmalign cancer, eller att de underlättar diagnosen av små fokus av högmalign cancer i en prostata som krympt på grund av behandling. Huruvida förekomsten av högmalign cancer på biopsi ökar risken för prostatacancerdöd har hittills inte undersökts.

Nyligen publicerades en långtidsuppföljning av PCPT. Efter 18 års uppföljning fann man ingen skillnad i totalöverlevnad mellan män som fått finasterid eller placebo. Totalöverlevnaden efter tio år för män med högmalign cancer var 73 procent i finasteridgruppen och 74 procent i placebogruppen. Men eftersom sänkt prostatacancerdödlighet i screeningstudier inte påverkat totaldödligheten är det inte rimligt att tro att en måttlig påverkan av 5-ARI på prostatacancerdödligheten skulle påverka totaldödligheten annat än om effekten vore mycket stor.

Indikationen för 5-ARI är nedre urinvägssymtom på grund av godartad prostataförstoring. Vi undersökte därför risken för prostatacancer i en fall–kontrollstudie av män som behandlades med 5-ARI på grund av urinvägssymtom i Prostate cancer database Sweden (PCBaSe) 2.0.

Vi inkluderade 94 procent av alla män som fått prostatacancer i Sverige 2007–2009; till dessa valdes ålders- och länsmatchade kontroller. Totalt inkluderades 26 735 fall och 133 671 kontroller.

Vi fann en minskad risk för prostatacancer bland män som tog 5-ARI: oddskvot (OR) 0,89 (95 procents konfidensintervall [KI] 0,84–0,94). Risken minskade med ökande exponeringstid, OR 0,72 (95 procents KI 0,59–0,89) för prostatacancer bland män som tagit 5-ARI mer än tre år. Samma mönster sågs för Gleasonsumma 2–6 och 7, men risken minskade inte med ökande exponeringstid för Gleasonsumma 8–10: OR 0,96 (95 procents KI 0,83–1,11) för 0–1 års exposition, OR 1,07 (95 procents KI 0,88–1,31) för 1–2 år, OR 0,96 (95 procents KI 0,72–1,27) för 2–3 år och OR 1,23 (95 procents KI 0,90–1,68) för mer än 3 års exposition.

Sammanfattningsvis fann vi en minskad risk för lågmalign prostatacancer och ingen ökad risk för högmalign cancer bland män som behandlades med 5-ARI på grund av urinvägssymtom. Baserat på tidigare studier framstår 5-ARI som ett gott behandlingsalternativ för män med urinvägssymtom på grund av prostataförstoring, då man tidigare visat att de ger god symtomlindring och minskad risk för prostataoperation och en gynnsam bild nu påvisas då det gäller risken för prostatacancer.

Referenser

Thompson IM Jr, et al. Long-term survival of participants in the prostate cancer prevention trial. N Engl J Med. 2013;369:603-10.

Robinson D, Garmo H, Bill-Axelson A, Mucci L, Holmberg L, Stattin P. Use of 5 alpha-reductase inhibitors for lower urinary tract symptoms and risk of prostate cancer in Swedish men: nationwide, population based case-control study. BMJ. 2013;346:f3406.

___________________________________________________________

 

Frakturer och död vid hormonbehandling av prostatacancer

Andreas Thorstenson, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, postdok, Karolinska institutet

Autoreferat. Prostatacancer – den vanligaste cancerformen hos män – kan bromsas upp om patientens testosteronnivå sänks. Genom att operera bort testiklarna, eller genom medicinsk behandling, uppstår en kastrationseffekt. Den medicinska behandlingen kan utgöras av tabletter (antiandrogen) eller olika typer av injektioner (GnRH-analog). Tidigare behandlades nästan enbart metastaserad prostatacancer hormonellt, men i dag används hormonell behandling allt oftare hos män utan metastaser, t ex vid återfall efter radikal kirurgi eller vid strålbehandling. Detta medför att tiden med kastrationsnivåer av testosteron har förlängts avsevärt, och vi ser nu långtidsbiverkningar som inte sågs tidigare, exempelvis osteoporos.

För att belysa biverkningar i form av frakturer undersöktes en kohort bestående av 76 600 svenska män som diagnostiserats med prostatacancer 1997–2006. Antalet frakturer som krävde inneliggande sjukhusvård hos män med hormonellt behandlad prostatacancer jämfördes med antalet frakturer hos män med prostatacancer utan hormonell behandling, och även med den svenska manliga befolkningen.

Män som behandlades med GnRH-analog eller kirurgisk kastration hade ökad risk för sjukhusvårdskrävande frakturer. Vanligast var höftfrakturer. Män som behandlades med GnRH-analog eller kirurgisk kastration hade 6,3 respektive 12 fler höftfrakturer per 1 000 personår jämfört med den svenska manliga befolkningen. Män som behandlades med GnRH-analog eller kirurgisk kastration hade en standardiserad incidenskvot (SIR) för höftfraktur på 1,6 (95 procents konfidensintervall [KI] 1,5–1,8), respektive 2,0 (95 procents KI 1,8–2,2) . De som behandlats med enbart med antiandrogener hade ingen ökad risk för frakturer (SIR 0,9, 95 procents KI 0,7–1,1). Män som behandlades med prostatektomi, kurativt syftande strålbehandling eller aktiv monitorering hade ingen ökad risk för frakturer. Höftfrakturer är generellt förenade med ökad dödlighet och vi fann också en ökad dödlighet efter höftfraktur hos män med prostatacancer och hormonell behandling, särskilt under det första året efter insatt behandling. Män med hormonbehandlad prostatacancer och höftfraktur hade 2,44 gånger högre standardiserad mortalitetskvot jämfört med män med prostatacancer utan hormonell behandling (95 procents KI 2,29–2,60). I absoluta tal fann vi 30 extra dödsfall per 1 000 personår hos män med hormonbehandlad prostatacancer och höftfraktur jämfört med män med hormonbehandlad prostatacancer men utan höftfraktur. Motsvande för män med prostatacancer utan hormonbehandling var 20 extra dödsfall för de som hade höftfraktur.

Prostatacancerpatienter som behandlas med GnRH-analog eller kirurgisk kastration har signifikant ökad risk för sjukhusvårdskrävande frakturer. Höftfrakturer hos denna patientgrupp är associerad med en högre dödlighet, särskilt under de tre första månaderna efter insatt behandling.

Referenser

  1. Thorstenson A, et al. Eur J Cancer. 2012;48:1672-81.
  2.  Van Hemelrijck M, Garmo H, Michaëlsson K, Thorstenson A, et al. PLoS One. 2013;8(9):e74492.

____________________________________________________________


Artikel i Närikes Allehanda
  Publicerad 14 juli 2013
Utskriftversion av: http://na.se/nyheter/orebro/1.2143672-nya-studier-kan-bli-cancervaccin

Forskning kan ge vaccin

Studier vid Örebro universitet visar resultat som är världsunika inom prostatacancerområdet och kan leda till ett vaccin.

Omkring 10 000 får diagnosen varje år i Sverige. – Det stora problemet är att diagnosverktygen vi har i dag inte säkert kan säga om du har en prostatacancer som behöver behandlas, säger Sabina Davidsson, forskare vid Urologiska kliniken på USÖ. Prostatacancer drabbar oftast män i 70-årsåldern. I många fall behöver inte
prostatacancern behandlas eftersom den inte kommer att utvecklas eller att ge några symptom.
– Det här leder till att en stor andel män överbehandlas, vilket kan leda till en minskad livskvalitet hos dem.

Sabina Davidsson har under fyra år studerat hur kronisk inflammation påverkar utvecklingen av prostatacancer och resultaten visar att det kan vara en orsak till utvecklingen av aggressiv prostatacancer.

– Ihop med andra faktorer kan en kronisk inflammation göra att cancerutvecklingen triggas, säger hon. Flera andra typer av cancersjukdomar har kronisk inflammation som bakomliggande orsak, bland annat magsäckscancer, och Sabinas forskning visar att prostatacancer nu kan läggas till listan.
För första gången har en forskarstudie också kunnat se en förändring i det tumörhämmande immunförsvaret hos män som drabbats av prostatacancer. Förändringen kan kopplas samman med en aggressivare typ av sjukdomen.
– Det går från att vara tumörhämmande till att vara tumörstimulerande och det tyckte vi var väldigt spännande. När det gäller prostatacancer var vi först med att kunna visa det, säger Sabina Davidsson. Upptäckten var ett genombrott och ett stort fynd inom forskarvärlden men forskarnas framsteg tog inte slut där.
– Vi ville också ta reda på vad som orsakar den kroniska inflammationen som är så vanlig hos män som drabbas av prostatacancer, säger Sabina Davidsson.
Resultatet har hittills visat en kraftigt ökad förekomst av bakterien, Propionibacterium acnes, hos män med prostatacancer.
– Vi har jämfört vävnad från män med prostatacancer och män utan. Det är vi först i världen med, säger Sabina Davidsson och fortsätter:
– Nu är det här en pågående studie så man törs inte dra förhastade slutsatser men den här jämförelsen med den friska prostatan och den sjuka är unik.
Om resultaten som forskarna hittills sett kan bekräftas i ytterligare studier kan det innebära ett stort genombrott för behandlingen av prostatacancer.
– Det skulle kunna innebära att man i framtiden kan skapa ett vaccin mot den här typen av bakterie, säger Sabina Davidsson.

Ola Karlsson

ola.karlsson@na.se

____________________________________________________________

Tvärvetenskaplig forskargrupp bildar bolag
Ny behandling av kastrations-
resistent prostatacancer

En tvärvetenskaplig forskargrupp vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och det spanska universitetet Cordoba bildar bolag för att kommersialisera en cancerhämmande läkemedelssubstans. Forskningsbolaget Glactone Pharma kommer med stöd från företagsinkubatorn Puls att vidareutveckla sin forskning på den naturligt förekommande substansen galiellalakton, som visat sig kunna bromsa cancertumörers tillväxt.- Vår forskning har visat att denna substanstyp förmår inhibera en signal som får kastrationsresistent prostatacancerceller att växa ohämmat. Samma signal verkar även i andra cancersjukdomar. Forskningen, som från början var helt nyfikenhetsdriven grundforskning, är ett utmärkt exempel på hur svensk akademisk forskning genom Puls kan utvecklas och kommersialiseras, och på så sätt komma till nytta säger Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds Universitet och en av forskarna bakom den nystartade bolaget, i ett pressmeddelande.Kastrationsresistens prostatacancerinnebär att cancercellerna inte längre ger respons på traditionell hormonell läkemedelsbehandling och är en allvarlig fas av sjukdomen.- Med Glactone Pharma startar PULS ännu ett projektbolag som utvecklar en behandling inom ett sjukdomsområde med ett mycket stort medicinskt behov. Glactone Pharma är ett långsiktigt projekt som har stor potential och med målet att utveckla en behandling för svårt sjuka cancerpatienter, säger Pontus Ottosson, VD i PULS.Glactone Pharma har säte i Helsingborg och styrelseordförande i bolaget blir Jan Törnell som tidigare varit chef för Astrazenecas enhet inom onkologi och infektion.

____________________________________________________________

Artikel i The Economist 2012-03-10
http://www.economist.com/node/21549907?frsc=dg|a

Treating Prostate Cancer

The men’s room
The next decade should do for prostate cancer what the past one has done for breast cancer

MOST cancers are equal-opportunity killers. Some, though, are perforce sex-specific. Breast cancer is rare in men. And prostate cancer is obviously absent from women. Recent years have seen a plethora of new drugs—starting in 1998 with Herceptin—for treating breast tumours that are threatening to get out of control. No such breakthrough has happened with prostate cancer. Though easily treated if caught early, late-stage prostate cancer is serious and often fatal. But that may be about to change.

Better understanding of the biology of the disease, and particularly of the role of testosterone in promoting it, has stimulated a new era of drug development, reminiscent of the revolution that ushered in Herceptin. These novel treatments, which are now undergoing clinical trials, were one of the main topics of conversation at the Congress of the European Association of Urology, which took place in Paris on February 24th-28th.

Some of the therapies discussed remain conceptual almost to the point of fantasy: a genetically engineered virus that could destroy prostate-cancer cells from within, for example. Several, though, are already available, or are just about to be.

Cabazitaxel, made by Sanofi, a French firm, is one. It is a relative of taxol, a drug used to treat breast and ovarian cancer. It works by preventing the formation of structures called microtubules, which pull the chromosomes apart in dividing cells (such as cancer cells). It was approved for use in 2010 after trials showed that it could prolong the lives of men with late-stage disease. A second drug, abiraterone, made by Johnson & Johnson, an American company, was approved in 2011 after a trial was stopped because it had been so successful that the organisers deemed it unfair on those in the control group that they were not receiving the medicine too.

Abiraterone works by interfering with an enzyme involved in the production of testosterone. Crucially, it does so in all testosterone-producing tissues, particularly including the adrenal glands, not just the testes. A common change that occurs when prostate cells turn cancerous is that they become extremely sensitive to testosterone—so much so that late-stage prostate cancer is often referred to as being “castration-resistant”, because even that drastic testosterone-reducing treatment cannot halt it. But abiraterone can.

Testosterone poisoning

Cutting off the testosterone supply is not, however, the only approach possible. MDV3100, made by Astellas, a Japanese firm, and Medivation, an American one, reduces the cancer’s sensitivity to what testosterone is already there. This drug, not yet approved for prescription, works by gumming up testosterone receptors on the cancer cells’ surfaces, so they cannot react to the hormone. It also cuts the lines of communication between any receptors which are still activated and the cell nucleus, so that the nucleus cannot take instructions from the hormone.

A fourth drug, alpharadin, developed by Algeta, a Norwegian firm, has a completely different mechanism of action. It works not on the primary cancer but on one of its most dangerous consequences, secondary bone tumours. Ironically, its active ingredient is radium, a substance more usually thought of as a cause of cancer than as a treatment. But one reason radium is dangerous is that, as a glance at the periodic table will show, it is chemically similar to calcium, a principal ingredient of bone. It therefore gets absorbed by bones if ingested, rather than being excreted.

Algeta’s researchers have exploited this to produce a drug that is taken up by bones. In someone who already has cancer that is a good thing, because the radiation produced kills the cancer cells, and the drug gets concentrated where it is needed most.

It sounds desperate, and it is. But it seems to work. A trial at the Royal Marsden Hospital, in London, was stopped last year for the same reasons that the abiraterone trial was stopped: the treatment was too successful to deny it to the control group. Alpharadin is now, therefore, awaiting approval by the authorities.

The final proven approach to castration-resistant prostate cancer is a vaccine. This is not a prevention, in the way that most vaccines are, but a treatment for existing disease. Sipuleucel-T, as the vaccine in question is known, is made by Dendreon, an American firm. The starting point is a culture of human dendritic cells. These are part of the immune system and, if suitably treated with a substance called a fusion protein, can be used to make prostate-cancer cells vulnerable to immune attack.

Sipuleucel-T’s main drawback is that each treatment has to be handcrafted to the individual receiving it, using dendritic cells from his own body. This is hugely expensive—almost $100,000 a course. That is a sum which insurance companies and government health services might understandably be reluctant to fork out.

Cost, indeed, is a consideration for others among the new anti-prostate-cancer treatments. Britain’s National Institute for Health and Clinical Excellence, which assesses the cost-effectiveness of new medicines that might be paid for by the country’s National Health Service, reckons, for example, that abiraterone is too expensive to justify the extra months of life it brings. But Herceptin, too, was subject to scrutiny about its cost at the beginning. Now Herceptin treatment is routine, and many women’s lives are the better (and longer) for it. With luck, in a few years’ time, men will be able to say the same.

____________________________________________________________

Pressmeddelande 2011-09-22 08:30 MyNewsDesk

Ny behandling förlänger livet
för patienter med avancerad prostatacancer

Varje år drabbas cirka 10 000 svenska män av prostatacancer, en sjukdom som många dör med, snarare än av. För en del av dem utvecklas dock sjukdomen aggressivt och cancern sprider sig till närliggande lymfkörtlar, organ och speciellt till skelettet. Nu finns det nya möjligheter för dessa män.

Läkemedlet Zytiga (Abirateronacetat) har nyligen blivit godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga patienter som inte längre svarar på den medicinska kastrationsbehandlingen som vanligen används för att hålla prostatacancern under kontroll.  Godkännandet har kommit till stånd efter en påskyndad godkännandeprocess, där Europeiska kommissionen mot bakgrund av ett positivt uttalande från EMA nu har gett Janssen tillstånd att marknadsföra Zytiga i Europa.

Zytiga är godkänt för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos män vars sjukdom har försämrats under eller efter cellgiftsbehandling med docetaxel.  För första gången har ett läkemedelsföretag lyckats ta fram ett läkemedel för den här patientgruppen, som förlänger livet, minskar smärtan och där patienten kan ta tabletten i hemmet.

–  Zytiga är ett stort framsteg för möjligheten att kunna erbjuda behandling till de män, vars sjukdom har utvecklat sig till den sena fasen säger Sten Nilsson, professor och överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset. Vi har tidigare haft mycket få behandlingsalternativ i det här stadiet av sjukdomens utveckling, så det är goda nyheter att man nu fått fram en medicin som kan hjälpa patienterna att leva längre, ge en högre livskvalitet och minska smärtan.

Zytiga verkar genom att hämma produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som stimulerar tillväxten av prostatacancer. Testosteron bildas i testiklarna och binjurarna, men hos patienter med avancerad prostatacancer utsöndrar även själva tumören manligt könshormon.  Zytiga är det första läkemedlet som hämmar hormonproduktionen på alla tre platserna.

De intensiva studier som ligger till grund för godkännandet av Zytiga har visat att Zytiga tillsammans med prednisolon ger en förlängd överlevnad på 4,6 månader, jämfört med placebo . Dessutom har även Zytiga en smärtreducerande effekt i jämförelse med patienter som fick placebo (44 % upplevde en smärtlindring, mot endast 27 % i kontrollgruppen).Zytiga tolereras i allmänhet väl och har en säkerhetsprofil som liknar den för kombinationen av placebo och prednisolon.

Sten Nilsson, professor och överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset

 

 


_______________________________________________________________________

Intervju, Sveriges Radio, P4 Dalana                                                       http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074

”Insulin är gödning för cancer”                                                                                     Höga insulinnivåer är en stor riskfaktor när det gäller att utveckla prostatacancer. Det är den viktigaste slutsatsen som läkaren Jan Hammarsten kommit fram till efter 20 års forskning på prostatacancer. Hans rön har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften ”Nature”. Han liknar insulin vid ”gödning för cancer”.

Det bästa man kan göra för att motverka prostatacancer, är alltså att äta mat som höjer insulinhalten i blodet så lite som möjligt.

Jan Hammarsten

Jan Hammarsten

________________________________________________________________________

Medicinsk access, 2011-10-23                       www.medicinskaccess.se

Ny behandling förlänger livet för patienter med avancerad prostatacancer 
Varje år drabbas cirka 10 000 svenska män av prostatacancer, en sjukdom som många dör med, snarare än av. För en del av dem utvecklas dock sjukdomen aggressivt och cancern sprider sig till närliggande lymfkörtlar, organ och speciellt till skelettet. Nu finns det nya möjligheter för dessa män.

http://medicinskaccess.se/images/arkiv/7_2011/prostatacancer.pdf

________________________________________________________________________

Medicinsk access, 2006-04-22

Årlig mätning av PSA viktigt för prognos av prostatacancer                                      Var tionde man kommer under sin livstid att drabbas av prostatacancer som är den näst vanligaste cancern hos män. I USA har årlig PSA mätning rekommenderats för män 50 år eller äldre. Men detta stöds inte av ett antal läkare och läkarföreningar.
http://medicinskaccess.se/images/arkiv/3_2006/psa_nr3.pdf

__________________________________________________________________________