Forskningsnyheter

På denna sida kommer vi att fortlöpande ge Er intressant information från olika forsknings-och utvecklingsprojekt inom prostatakirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling. Gå in på respektive specialområde och läs mer.

MEDICINSK BEHANDLING

Artikel i The Economist 2012-03-10
http://www.economist.com/node/21549907?frsc=dg|a

Treating prostate cancer
The men’s room
The next decade should do for prostate cancer what the past one has done for breast cancer

MOST cancers are equal-opportunity killers. Some, though, are perforce sex-specific. Breast cancer is rare in men. And prostate cancer is obviously absent from women. Recent years have seen a plethora of new drugs—starting in 1998 with Herceptin—for treating breast tumours that are threatening to get out of control. No such breakthrough has happened with prostate cancer. Though easily treated if caught early, late-stage prostate cancer is serious and often fatal. But that may be about to change.

Better understanding of the biology of the disease, and particularly of the role of testosterone in promoting it, has stimulated a new era of drug development, reminiscent of the revolution that ushered in Herceptin. These novel treatments, which are now undergoing clinical trials, were one of the main topics of conversation at the Congress of the European Association of Urology, which took place in Paris on February 24th-28th.

Some of the therapies discussed remain conceptual almost to the point of fantasy: a genetically engineered virus that could destroy prostate-cancer cells from within, for example. Several, though, are already available, or are just about to be.

Cabazitaxel, made by Sanofi, a French firm, is one. It is a relative of taxol, a drug used to treat breast and ovarian cancer. It works by preventing the formation of structures called microtubules, which pull the chromosomes apart in dividing cells (such as cancer cells). It was approved for use in 2010 after trials showed that it could prolong the lives of men with late-stage disease. A second drug, abiraterone, made by Johnson & Johnson, an American company, was approved in 2011 after a trial was stopped because it had been so successful that the organisers deemed it unfair on those in the control group that they were not receiving the medicine too.

Abiraterone works by interfering with an enzyme involved in the production of testosterone. Crucially, it does so in all testosterone-producing tissues, particularly including the adrenal glands, not just the testes. A common change that occurs when prostate cells turn cancerous is that they become extremely sensitive to testosterone—so much so that late-stage prostate cancer is often referred to as being “castration-resistant”, because even that drastic testosterone-reducing treatment cannot halt it. But abiraterone can.

Testosterone poisoning

Cutting off the testosterone supply is not, however, the only approach possible. MDV3100, made by Astellas, a Japanese firm, and Medivation, an American one, reduces the cancer’s sensitivity to what testosterone is already there. This drug, not yet approved for prescription, works by gumming up testosterone receptors on the cancer cells’ surfaces, so they cannot react to the hormone. It also cuts the lines of communication between any receptors which are still activated and the cell nucleus, so that the nucleus cannot take instructions from the hormone.

A fourth drug, alpharadin, developed by Algeta, a Norwegian firm, has a completely different mechanism of action. It works not on the primary cancer but on one of its most dangerous consequences, secondary bone tumours. Ironically, its active ingredient is radium, a substance more usually thought of as a cause of cancer than as a treatment. But one reason radium is dangerous is that, as a glance at the periodic table will show, it is chemically similar to calcium, a principal ingredient of bone. It therefore gets absorbed by bones if ingested, rather than being excreted.

Algeta’s researchers have exploited this to produce a drug that is taken up by bones. In someone who already has cancer that is a good thing, because the radiation produced kills the cancer cells, and the drug gets concentrated where it is needed most.

It sounds desperate, and it is. But it seems to work. A trial at the Royal Marsden Hospital, in London, was stopped last year for the same reasons that the abiraterone trial was stopped: the treatment was too successful to deny it to the control group. Alpharadin is now, therefore, awaiting approval by the authorities.

The final proven approach to castration-resistant prostate cancer is a vaccine. This is not a prevention, in the way that most vaccines are, but a treatment for existing disease. Sipuleucel-T, as the vaccine in question is known, is made by Dendreon, an American firm. The starting point is a culture of human dendritic cells. These are part of the immune system and, if suitably treated with a substance called a fusion protein, can be used to make prostate-cancer cells vulnerable to immune attack.

Sipuleucel-T’s main drawback is that each treatment has to be handcrafted to the individual receiving it, using dendritic cells from his own body. This is hugely expensive—almost $100,000 a course. That is a sum which insurance companies and government health services might understandably be reluctant to fork out.

Cost, indeed, is a consideration for others among the new anti-prostate-cancer treatments. Britain’s National Institute for Health and Clinical Excellence, which assesses the cost-effectiveness of new medicines that might be paid for by the country’s National Health Service, reckons, for example, that abiraterone is too expensive to justify the extra months of life it brings. But Herceptin, too, was subject to scrutiny about its cost at the beginning. Now Herceptin treatment is routine, and many women’s lives are the better (and longer) for it. With luck, in a few years’ time, men will be able to say the same.

—————————————————-

 

STRÅLBEHANDLING

Artikel i Ny Teknik 2012-02-24              http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article340552.ece

Laserljus nytt vapen mot prostatacancer.  Laserljus kombinerat med läkemedel kan bli räddningen för män som fått återfall i prostatacancer. Bakom genombrottet ligger en ny svensk programvara. Kliniska tester startar före sommaren.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. För patienter där behandlingen inte lyckas döda alla cancerceller och tumören börjar växa igen, saknas bra behandlingsalternativ. Det hoppas Lundaföretaget Spectracure ändra på.

Behandlingen går ut på att förstöra tumörceller med hjälp av ämnen som aktiveras av ljus. Ett läkemedel, som tas upp av cancercellerna, sprutas in i kroppen. Laserljus leds till tumören med hjälp av optiska fibrer. Ljuset sätter i gång en kemisk process där fria syreradikaler bildas. De dödar i sin tur cancercellerna.

– En fördel är att biverkningar som impotens och inkontinens ser ut att kunna minimeras, säger ­Johannes Swartling, teknisk chef vid Spectracure.

För fyra år sedan testades metoden på fyra svenska prostatapatienter. Efter sex år av intensivt arbete tillsammans med forskare från Lunds tekniska högskola har nu programvaran som styr laserbehandlingen utvecklats så att den kan anpassas för varje patient. Olika individer har olika täta vävnader och olika blodflöde, som i sin tur leder till att laserljuset dämpas olika mycket.

– Genom att mäta dämpningen av ljuset inne i tumören kan vi styra ljusdosen så att den blir tillräckligt hög för att alla cancerceller ska dö, säger Johannes Swartling.

Kliniska tester planeras nu tillsammans med två nordamerikanska cancercentrum: Princess Margret Hospital i Toronto i Kanada och University of Pennsylvania Hospital i Pennsylvania i USA. Studien ska omfatta 20 män med återkommande prostatacancer.

– Det är en grupp patienter som i dag inte har något riktigt bra behandlingsalternativ. De kan ofta inte strålas, eftersom de redan har fått maxdos och ärrvävnad gör det svårt med operation, säger Johannes Swartling.

Starten beräknas ske före sommaren, men det förutsätter att företaget lyckas få in mer riskkapital.

På sikt ska hoppas Johannes Swartling att metoden ska kunna användas för att behandla alla typer av fasta tumörer. Under året ska den även testas mot cancer i bukspottkörteln. Den studien sker i London.

Först om fem år räknar företaget med att metoden kan var etablerad.

– Målet är att instrumentet ska ut på marknaden år 2016

—————————————————————————————————————-

Artikel i Aftonbladet 2011-09-21            www.aftonbladet.se/halsa/article13656059.ab

GPS nytt vapen i behandling av prostatacancer  Det låter otroligt – men en GPS-sändare i prostatan kan rädda livet på en man. Sändaren visar prostatakörtelns exakta läge under strålningen, i realtid, säger Enrique Castellanos, som utvecklat tekniken kallad 4D-radioterapi.

En studie med ett 20-tal patienter pågår nu vid Karolinska i Solna och Sahlgrenska i Göteborg samt i Tyskland

– Vi kan öka stråldoserna och sannolikt rädda fler liv, säger                                              överläkaren Enrique Castellanos, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset.                .

 

 

 

 

 

____________________________________________________________________

 

MEDICINSK BEHANDLING

Pressmeddelande 2011-09-22 08:30 MyNewsDesk

Ny behandling förlänger livet för patienter med avancerad prostatacancer

Varje år drabbas cirka 10 000 svenska män av prostatacancer, en sjukdom som många dör med, snarare än av. För en del av dem utvecklas dock sjukdomen aggressivt och cancern sprider sig till närliggande lymfkörtlar, organ och speciellt till skelettet. Nu finns det nya möjligheter för dessa män.

Läkemedlet Zytiga (Abirateronacetat) har nyligen blivit godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga patienter som inte längre svarar på den medicinska kastrationsbehandlingen som vanligen används för att hålla prostatacancern under kontroll.  Godkännandet har kommit till stånd efter en påskyndad godkännandeprocess, där Europeiska kommissionen mot bakgrund av ett positivt uttalande från EMA nu har gett Janssen tillstånd att marknadsföra Zytiga i Europa.

Zytiga är godkänt för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos män vars sjukdom har försämrats under eller efter cellgiftsbehandling med docetaxel.  För första gången har ett läkemedelsföretag lyckats ta fram ett läkemedel för den här patientgruppen, som förlänger livet, minskar smärtan och där patienten kan ta tabletten i hemmet.

-  Zytiga är ett stort framsteg för möjligheten att kunna erbjuda behandling till de män, vars sjukdom har utvecklat sig till den sena fasen säger Sten Nilsson, professor och överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset. Vi har tidigare haft mycket få behandlingsalternativ i det här stadiet av sjukdomens utveckling, så det är goda nyheter att man nu fått fram en medicin som kan hjälpa patienterna att leva längre, ge en högre livskvalitet och minska smärtan.

Zytiga verkar genom att hämma produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som stimulerar tillväxten av prostatacancer. Testosteron bildas i testiklarna och binjurarna, men hos patienter med avancerad prostatacancer utsöndrar även själva tumören manligt könshormon.  Zytiga är det första läkemedlet som hämmar hormonproduktionen på alla tre platserna.

De intensiva studier som ligger till grund för godkännandet av Zytiga har visat att Zytiga tillsammans med prednisolon ger en förlängd överlevnad på 4,6 månader, jämfört med placebo . Dessutom har även Zytiga en smärtreducerande effekt i jämförelse med patienter som fick placebo (44 % upplevde en smärtlindring, mot endast 27 % i kontrollgruppen).Zytiga tolereras i allmänhet väl och har en säkerhetsprofil som liknar den för kombinationen av placebo och prednisolon.

Sten Nilsson, professor och överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset

 

 

 

________________________________________________________________________

Intervju, Sveriges Radio, P4 Dalana                                                       http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074

”Insulin är gödning för cancer”                                                                                     Höga insulinnivåer är en stor riskfaktor när det gäller att utveckla prostatacancer. Det är den viktigaste slutsatsen som läkaren Jan Hammarsten kommit fram till efter 20 års forskning på prostatacancer. Hans rön har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften ”Nature”. Han liknar insulin vid ”gödning för cancer”.

Det bästa man kan göra för att motverka prostatacancer, är alltså att äta mat som höjer insulinhalten i blodet så lite som möjligt.

Jan Hammarsten

Jan Hammarsten

________________________________________________________________________

Medicinsk access, 2011-10-23                       www.medicinskaccess.se

Ny behandling förlänger livet för patienter med avancerad prostatacancer 
Varje år drabbas cirka 10 000 svenska män av prostatacancer, en sjukdom som många dör med, snarare än av. För en del av dem utvecklas dock sjukdomen aggressivt och cancern sprider sig till närliggande lymfkörtlar, organ och speciellt till skelettet. Nu finns det nya möjligheter för dessa män.

http://medicinskaccess.se/images/arkiv/7_2011/prostatacancer.pdf

________________________________________________________________________

Medicinsk access, 2006-04-22

Årlig mätning av PSA viktigt för prognos av prostatacancer                                      Var tionde man kommer under sin livstid att drabbas av prostatacancer som är den näst vanligaste cancern hos män. I USA har årlig PSA mätning rekommenderats för män 50 år eller äldre. Men detta stöds inte av ett antal läkare och läkarföreningar.
http://medicinskaccess.se/images/arkiv/3_2006/psa_nr3.pdf

__________________________________________________________________________

 

Medicinsk access, 2006-03-22   

Orsaker till och uppkomst av prostatacancer.

Man brukar tala om tre former av prostatacancer: familjär, hereditär och sporadisk. Medicine doktor Olle Haglund forsätter sin artikelserie om prostatacancer genom att belysa orsaker och uppkomst av prostatacancer. Tidigare delar har handlat om att prostatacancer går att förebygga [1] och om tumörmarkörer på prostatacancer [2].

http://medicinskaccess.se/images/arkiv/2_2006/prostatacancer_nr2_2006.pdf